Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘mamma’

Min mage har återigen funnit det för gott att helt och hållet braka samman i magkatarr. Det är inte så mycket att orda om egentligen mer än att det gör ont i magen och det inte är så värst mycket man kan göra åt det mer än att vänta ut det.

Eftersom Kärleken är och leker av sig på konferens kom min mamma, kostexperten (på riktigt!), över igår med förnödenheter. Har aldrig ätit sånt här förut men det ska vara bra för magen. Serveringstipset för ljust psyllium var dock lite skumt: ”Rör ned 1-2 matskedar i ett glas vatten och drick!” Hmm, nej tack. Däremot låg det fint i frukostyoghurten.

Det enda positiva med magkatarr är att det är supert som bantningsmetod. Man äter mycket mindre än vanligt så på ett par dagar bara har jag gått ned ett kilo! Visserligen går man upp två när aptiten kommer tillbaka, och det gör den, men för stunden i smärtorna är det trevligt med lite positiva saker också.

Annonser

Read Full Post »

Då har jag genomfört min första Skejtvasa. Jag känner mig som en tönt som är helt färdig efter bara tre mils åkning, det är ju inte så långt egentligen, men efter målgång kunde jag knappt stå upp.

Men jag ska börja från början. Frukost kändes som en naturlig start på dagen. Jag blev lite besviken på utbudet där på Mora Hotel. Det kunde har varit lite mer av allt faktiskt men jag blev mätt så det var ok. Efter den begav vi oss till bussen som tog oss upp till Oxberg och starten. På bussen, två säten framför mig satt ingen mindre än KG. Han dök upp lite här och var under vår Moravistelse. Ni ser honom ur en föga smickrande vinkel men det är han där i flinten.dscf0546

dscf0544Kärleken och jag passade också på att illustrera landskampen mellan Sverige och Norge medan vi satt på bussen.

dscf0551Starten gick 10:30 och vi begav oss iväg som skjutna ur en kanon allihop. Självklart gjorde jag rookiemisstaget nummer ett och gasade på alldeles för hårt i början så att jag mötte väggen ungefär 25 km för tidigt. Den var hård kan jag meddela. De sista två milen gick på ren vilja och sportdryck.

Efter ett tag lärde man sig att tycka om skyltarna som talade om hur långt det var kvar. Allra jobbigast var det vid skylten med 16 km kvar på. Då var jag helt färdig. Ett tag innan det gick KG förbi mig och jag kände mig allmänt knäckt just då. Men jag skulle i mål. Om jag så skulle krypa.

Så började så sakteliga skyltarna visa lägre och lägre tal. När det var ca 6 km kvar fick jag sällskap i spåret av en som tränade klassiskt. Det var ytterligare en svt-kändis, sportkommentatorn Jacob Hård. Han peppade mig sedan in på upploppet. Trevlig kille det där. Han verkar ha en blogg som ni kan läsa om ni klickar här.

Till slut kunde jag se målporten och hittade någonstans lite extra krafter och tog mig in på 2 timmar och 11 minuter. Målet från början var ju att komma under två timmar och framförallt spöa mamma men eftersom jag inte kunnat träna på ett tag så är jag nöjd med resultatet. Jag var helt galet färdig efter mål, Kärleken fick stå och hålla i mig för att jag inte skulle ramla.

Slutresultatet i familjefejden blev följande: Kärleken vann med en och en halv minut före pappa och mamma vann över mig med runt 14 minuter. Nästa år ska jag inte stressa sönder magen två veckor innan loppet.

To the icing on my birthdaycake: Tills för bara ett par minuter sedan trodde jag att jag fått stryk av både mamma och KG men när jag kollade upp resultatet visade det sig att jag åkt om honom utan att märka det. Slutresultatet för honom blev 2:38. Jag spöade en kändis. Det ni!

Read Full Post »

Kolhydratladdningen började redan igår. Pastamoffningen vet inga gränser och jag har gått upp 400g i vikt sedan igår kväll. Enbart på grund av kolhydraterna. Kärleken bara skrattar åt mig och säger att jag bundit vätska och att det är bra för att jag ska förbränna energin imorgon i loppet men jag vet inte. Jag ser vad jag ser när jag kliver upp på vågen. Det går åt helt fel håll.

j230i_product_quality_image_1Idag bär det av mot Mora och jag ska försöka rapportera därifrån. Jag har fortfarande en riktigt crappy telefon så jag kan inte på ett vettigt sätt blogga från mobilen. Liverapporteringen från själva loppet blir därför lidande. Jag ska försöka referera så gott jag kan efteråt.

Vad är målet då? Ja, först och främst att ta sig i mål. Magen samarbetar fortfarande inte så jag har tyvärr fått ge upp alla ambitioner på att på allvar kunna ge min kära mamma en match. Däremot vet jag att KG Bergström ska åka samma lopp. Han satsar på en timme per mil och det tänker jag försöka slå. Det är ju alltid roligare att slå en kändis!

KG Bergström på röda mattan på Idrottsgalan 2008

KG Bergström på röda mattan på Idrottsgalan 2008

Read Full Post »

A little bit of this, a little bit of that

Jag bara måste berätta om Makalösa. Det är en reklambyrå som har sitt kontor på samma ställe som ”min” byrå. Den består av två fashionabla kvinnor och en yngre kille. Han har varit pappaledig under tiden jag har pryat så jag har inte träffat honom mer än ett par korta stunder. Däremot har jag haft förmånen att närmare stifta bekantskap med G och K. De är två otroligt positiva och varma människor som har så roligt på sitt jobb att de står och skrattar mest hela tiden. Jag vill också ha det så på mitt jobb när jag blir stor. Jag har även haft förmånen att få vara med på ett av deras case vilket jag här skulle vilja uttrycka mitt stora tack för. De gav mig en avskedpresent som kommer att figurera lite som en side-kick här i bloggen längre fram. Ni får vänta och se!

Idag har prestigen stigit i kampen om segern i Skejtvasan. Jag lyckades för första gången vinna över mamma och pappa kämpar för att hålla Kärleken bakom sig. Det är mindre än en månad kvar nu så alla försöker mörka hur mycket de tränar så att de andra inte ska ha koll på formen. Själv brottas jag med något slags elakt virus som gör att jag inte riktigt hittar formen och det känns lite som om kroppen motarbetar mig. Jag hoppas det släpper snart för jag börjar fundera på om jag ska försöka knäppa pappa lite på näsan också. Det skulle nog svida rätt ordentligt i skinnet på honom, haha!

Read Full Post »

Jag har just kommit in från en löptur med Kärleken. Han har fått Vasafebern och tränar nu febrilt för att komma i elitform till 27:e februari. Själv sprang jag mest för att se om träning kunde hjälpa på mensvärk. Jag kan meddela att det faktiskt hjälpte litet grand. Givetvis var det inte enda anledningen till att jag sprang, jag vill också komma i form till Vasaloppet. Min mamma ställer nämligen också upp. Det här blir hennes tredje lopp så hon är rutinerad men jag kan inte med att min femtioåriga mamma vinner över mig. Alltså måste jag också träna. Hon ringde förut och berättade att hon åkte 3,3 mil på skidor idag. Själv orkade jag inte springa mycket mer än 5 km men Kärleken är ute fortfarande. Han är duktig han!

Idag har vi också sight-seeat (?) i Skinnskatteberg. Varför kan man ju undra men där ligger en Team Sportiabutik som heter Runes Sport. Det är en officiell Vasaloppsbutik och Kärleken köpte sina första längskidor. Värstinggrejer givetvis. Så har vi armbågats med säkert 2000 andra på ICA Maxi och försökt storhandla men när vi kom hem insåg vi att vi knappt köpt något alls. Men 800 kr kostade det i alla fall. 

Ikväll kommer min lillebror över på middag och efter maten blir det Guitar Hero.

Read Full Post »